Orden nedan betyder samma sak överallt där Sannur används: på webben, i avtalen, i rapporterna och i produkten. Listan bygger på vår tes, det dokument som anger vad som finns och vad som inte är visat, och på pilotavtalets bilagor, med samma betydelse som där.
Tecknen
Figurerna på webben och i dokumenten använder fem tecken. De betyder alltid samma sak, och färg bär aldrig betydelsen ensam.
Tecknen betyder samma sak i figurerna på webben, i dokumenten, i presentationen och i produkten.
Sannurs visuella profil
Källor och underlag
Hur en källa blir ett svar, och hur svaret kontrolleras, står på Så fungerar det.
Källa. Det Sannur tar in: ett dokument, en chattgrupp, ett protokoll, ett kalkylblad.
Källutdrag. Ett avsnitt ur en källa, till exempel ett stycke i ett protokoll eller några meddelanden i en chatt.
Påstående. En uppgift som Sannur har tagit fram ur en källa.
Svarspunkt. En enskild uppgift i ett svar. Målet är att varje svarspunkt bär sin egen källrad: källa, plats, källdatum och granskningsstatus. Att märkningen följer varje svarspunkt genom hela leveransen provas före kundstart.
Källhänvisning. Pekaren i ett svar till det underlag svarspunkten bygger på.
Belägg. Underlag som stödjer ett påstående. Att en hänvisning finns gör den inte till belägg; läsaren prövar om underlaget stöder svaret.
Arbetsyta. Kundens avgränsade del av systemet. Material i en arbetsyta delas aldrig med andra kunder.
Godkännande och granskning
Godkänt för behandling. Materialet får användas i kundens dataflöde. Kunden godkänner skriftligt, per källa och per extern tjänst.
Sakgranskat. En behörig person har bedömt påståendet. Sannur sakgranskar inte åt kunden; en människa beslutar vad som blir företagets kunskap.
Ogranskat. Inte sakgranskat. Ogranskade källutdrag kan visas i svar, och då är de märkta.
Granskningsstatus. Märkningen av om en svarspunkt bygger på sakgranskat eller ogranskat underlag.
Luckor
Luckbesked. Ett svar som säger att underlaget inte räcker, i stället för ett svar utan stöd. Det finns tre slag, som ska hållas isär och räknas var för sig; att det fungerar genom hela leveransen provas före kundstart.
Inget belägg hittat. Sökningen hittade inget. Det betyder inte att inget finns.
Otillräckligt stöd. Underlag hittades men räckte inte för svaret.
Tekniskt stopp. Inget svar levererades på grund av ett tekniskt fel. Svarspunkter som underkänns i kontrollen räknas som otillräckligt stöd, inte som tekniskt stopp.
De tre datumen
Gäller. När uppgiften anges gälla. Kan vara okänd.
Källdatum. Det datum ett dokument eller meddelande har.
Registrerat. När den aktuella versionen av uppgiften registrerades i Sannur. Det är inte när materialet togs in, och inte när företaget fick veta något.
De tre hålls alltid isär. Svaren visar de datum som finns; i källbandet skrivs ett saknat datum i ord.
De tre tiderna hålls isär i varje svar, när de finns. Källbandet visar de tider källan anger.
Produkten
Vad standarden utesluter står på Det här gör vi inte.
Standard. Sannur levereras som en standard. Det som får skilja sig mellan kunder är inställningar: källor, frågor, behörigheter och vem som godkänner. Ingen kundspecifik kod, inga egna integrationer, inga särskilda flöden.
Granskningsbart beslutsunderlag ur bolagets egna källor. Kategorin Sannur hör till: svar ur ett bolags egna källor, där en människa godkänner vad som gäller och varje svar visar sitt underlag, så att den som läser kan pröva det. Förvärv och överlämning är användningsområden vi undersöker. I äldre material kallas kategorin styrd institutionell kunskap, på engelska governed institutional knowledge.
Illustrerat svar. Ett exempel på hur ett svar ser ut, uppställt för hand ur ett simulerat bolag. Ett illustrerat svar är inte kört i Sannur och är alltid märkt så.
Baslinje. En mätning på grundarens eget material och egna frågor, gjord innan någon kund funnits. En baslinje säger inte hur Sannur klarar en kunds frågor; det mäter piloten.
Exempelunderlag. Ett svar i dokumentform: omslag, en sammanfattning på en sida, en svarssida och en bilaga. Ett formgivet exempel på den form vi arbetar mot, inte produktens export. Svarssidan visar svaret, dess begränsning, svarspunkterna med granskningsstatus, källutdragen, vad som söktes och källtabellen.
Källkarta. Bilagan till ett svar: vilka källor som gav träff, vilka som söktes utan träff och vilka som inte ingick, per fråga.
Piloten och mätningen
Hur piloten går till står på Piloten, hur den mäts på Så mäter vi och hur materialet hanteras på Så hanterar vi ert material.
Pilotägare. Den hos kunden som skriver och fryser frågorna, godkänner källistan, fastställer klassningen och fattar beslut efter piloten. Förslagsvis vd:n.
Källägare. Den hos kunden som ansvarar för en källa: intygar att materialet får användas, gör urvalet före export och pekar ut känsligt material.
Täckning. Om svaret på en fråga finns i det material som tagits in. Bedöms i en referensgranskning av materialet, i fyra klasser: finns, finns delvis, inte hittat vid referensgranskningen, täckning osäker.
Referensgranskning. Pilotansvarigs genomgång av det intagna materialet för att bedöma täckningen, dokumenterad med sökningar och ordagrann text; pilotägaren bekräftar och lägger till det den vet om var svaret finns. Görs oberoende av Sannurs svar.
Utfall. Vad Sannur gjorde med en fråga, i en klass med motivering: rätt, korrekt luckbesked, luckbesked vid osäker täckning, utelämnat, ej sakgranskat, fel källa, fel slutsats, saknas men svarade ändå, eller tekniskt stopp.
De tre talen. Produktförmåga, ärlighet vid lucka och datatäckning. Redovisas alltid tillsammans, med nämnare.
Körning A och B. Slutmätningen görs i två körningar. Nivåkraven räknas på körning A; körning B redovisas bredvid, så att det syns hur mycket svaren varierar.
Jämförelsefrågor. Det urval av de tjugo frågorna som kunden också besvarar på sitt nuvarande sätt, i vecka 2 och innan kunden sett Sannurs svar. Tid och kvalitet jämförs på just dessa frågor.
Överlämningsprov. En annan behörig person i kundens ledning ställer några av de tjugo frågorna i vecka 6 och bedömer om svaren går att använda utan pilotägarens hjälp.
Leveransinsats. Sannurs arbetstid i piloten, mätt mot totalbudgeten på 80 timmar och veckotaket på 20 timmar, var för sig.
Grundkrav och nivåkrav. Grundkraven måste alla vara uppfyllda för ett godkänt utfall: inget material utanför källistan och inget känsligt material hos en extern tjänst, inget märkningsfel i slutmätningen, varje svar sparat med underlag, startvillkoren hållna. Nivåkraven är talnivåer som skrivs in före start.
Godkänt utfall. Utfallet av piloten enligt grundkraven och nivåkraven: godkänt, delvis uppfyllt eller inte godkänt. Något annat än sakgranskat och godkänt för behandling.
Pilotansvarig. Den hos Sannur som leder piloten, kör frågorna och lämnar svaren ordagrant. I den första piloten Jimmy Karlsson.
Införselgrind. De villkor som ska vara uppfyllda innan något av kundens material tas in: frysta frågor, godkänd källista, bekräftade räkneregler, klassning, nyttomått och godkänt utfall, kontrollerade exporter och beslut om hur personer i materialet informeras. Är ett villkor inte uppfyllt flyttas starten.
Svarsväg. Det sätt Sannur tar fram ett svar på: sökningen, urvalet av underlag och formuleringen med kontroll. Svarsvägen ändras inte under piloten; behövs en ändring körs alla tjugo frågor om och båda resultaten redovisas.
Befordran. När ett påstående som en behörig person sakgranskat förs in som företagets kunskap. Fjorton befordrade påståenden var det som skilde 6 rätt från 12 i grundarens prov.
Pilotlogg. Sannurs löpande logg under piloten: verkliga frågor utanför de tjugo, luckor med slag, sökningar, ändringar i underlag och avvikelser. Ligger till grund för slutrapporten; publiceras inte.
Veckobrev. Det kunden får varje vecka i piloten: vad som tagits in och stoppats, hur många påståenden som föreslagits och sakgranskats, tid mot budget och veckotak, avvikelser och nästa steg.